”Så skall ni be: Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma… ” Matt 6:9-15
Innan jag somnar blir jag stilla, vilar ett ögonblick i dagens händelser och överlämnar mig åt den livsprocess som jag är en del av. Mina nära vänner och barn finns där och så finns bönen som inriktar mina tankar på annat än det som är mitt lilla universum. ”Vår Fader, du som är i himlen…”? Men vad menas med ”himlen” – ett annat universum, en annan plats eller bara en annan livsprocess? Bönen uppmanar oss till en relation med Du som är i himlen. Var är Du i det blå himlavalv som för länge sedan har spruckit upp och blivit en kosmologisk gåta? Var i tiden riktar jag min tillit? Fanns Du där i begynnelsen, 13 miljarder år tillbaka i tiden? Var finner jag Dig Fader vår?
Det finns många som utger sig ha svaret på gåtan. De bildar ofta starka organisationer, uppbackade av dem som har råd att betala. Med hjälp av karismatiska ledargestalter som spelar en dominerande roll erbjuds människor ett lockande utbud av andliga och ekonomiska fördelar. Många av dessa organisationer kan inordnas under ”dominionsteologins” breda tak – det är kristna politiska ideologier som försöker skaffa sig makt och vill att ”bekännande kristna”, så kallade ”pånyttfödda”, skall styra nationen. Där ryms ”framgångsteologier” tillsammans med kristen ”rekonstruktionism”, ”karismatiska och pentekostala megakyrkor”. ”Kingdom now-teologi” och evangelikala ”Trumpister”.
Dessa har med fundamentalistisk bokstavstro tagit fasta på 1 Mosebok 1:28 där det står att människan skall ”… härska över havets fiskar och luftens fåglar och över allt som lever som rör sig på jorden.” Ur denna uppmaning från skapelsemyten uppfattar de sin uppgift att upprätta ett kristet herravälde på jorden. På samma sätt som i den fascistiska propagandan skiljer man mellan de goda och de onda. De onda ska bort om det så ska ske med våld, som t ex. med hjälp av den paramilitära gruppen Christian Identity. Den kristna högern är också djupt engagerad i upprättandet av USA:s första legoarmé ”Blackwater”. Denna legostyrka, grundad av mångmiljardären Eric Prince, hämtar inspiration och kraft ur den kristna högerns apokalyptiska retorik och har byggt världens största privata militäranläggning.
Men nu tycker jag att denna symbios mellan politisk makt och evangelikal kristendom har nått sin ände i bristande trovärdighet. För den som förknippar kristendom med Jesus budskap om en kärleksfull Gud som vill att människor också ska vara barmhärtiga mot varandra, framstår konsekvenserna som rakt motsatta.
Till skillnad från den förtvivlan som finns hos världens fattiga och utsatta är den rika världens förtvivlan undertryckt. Det finns en självgod tillfredställelse med den välfärd som skapats även om den förutsätter leverans av råvaror och arbete från fattiga länder. I vår tid har klimatkatastrofer, krig och etnisk rensning stört drömmen om en välfärdszon, ett samhälle i fred och materiellt överflöd. Nu måste vår tro också omfatta lidande och förluster, omstörtande dödsbud – korsfästelse. För att möta Vår Fader behöver vi erfarenheten av det hopp somna stiga ur misströstans smältdegel. ”…ingen vet vem sonen är, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom sonen och den som sonen vill uppenbara det för.” Här skymtar kanske svaret på frågan var den himmel finns där Gud bor. Tron på Jesus är tron på en Gud som blivit människa, som finns där mitt i den mänskliga ofullkomligheten och lidandet. I solidaritet med den lidande människan möter jag Gud. ”Det är gott att hoppas i stillhet på Herren” Detta och andra liknande ord ur Klagovisorna beskriver en överraskande förtröstan utan att skynda förbi det outhärdliga
Bön: Vår Fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.