Veckans bibelmeditation vecka 3 2014



”Om jag själv vittnar om mig är mitt vittnesbörd inte giltigt…”
Joh. 5: 31-36

Veckans reflex

Det handlar om källgranskning, inte minst i dataåldern är granskning av källmaterial viktigt. Hur ska jag kunna lita på dig? Varifrån har du fått det du säger? Vilken kvalité håller ditt källmaterial? ”Om jag själv vittnar om mig är mitt vittnesbörd inte giltigt…” Det är Jesus som diskuterar om människovärdet går före religiösa regelverk vid en högtid i Jerusalem. Den gången gällde det sabbatsbudet, vad man får och inte får göra på en sabbat. Vad har Jesus för rätt att sätta sig över sådana bud och vilka källor hänvisar han till? Har han möjligen kunskap om några för dem okända rader i Tanakh eller i det vi i kristen tradition kallar Gamla testamentet?

Jesus avfärdar först möjligheten att hans eget vittnesbörd om sig själv skulle vara en tillräcklig källprövning. Det fanns, då som nu, allt för många som utgav sig för att veta vad som var rätt och fel. Sedan avvisar han Johannes döparens vittnesbörd om honom trots att han bekräftat Jesus som sanningssägare. ”Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig av någon människa”. På samma sätt avvisar han skrifterna: ”Ni forskar i skrifterna, därför att ni tror att de kan ge er evigt liv”. Jesus har en annan källhänvisning som alla har tillgång till. Han hänvisar till denne andre som en giltig källa. Den som har kärlek till Gud ska förstå skrifterna. Guds eget tilltal till människan döljer sig bakom de handlingar Jesus utför och vi kan känna igen dem som Guds tilltal. Det är inifrån oss själva bekräftelsen kan komma.

Jesus talar inte om Gud. Vi dras ofta in i beskrivande tal när vi talar om Gud som den skapande eller den tröstande och förvandlar Gud till den omtalade, såsom en frånvarande omtalas. Tilltron till Gud är tilltron till en djupare mening i det liv vi deltar i. Vi möter inte Gud i några texter inte eller i religiösa påbud om sabbat eller sexualmoral, i gudstjänstbesök eller i handpåläggningar. Vi möter Gud i vår egen vardag därför att det är där Gud verkar, tröstar, skapar och är till. I bästa fall kan texterna, vittnesbörden och levnadsreglerna hjälpa oss att finna en Gud förklädd.

Två svenska fotografer förvandlades vid ett besök i Syrien till kidnappningsoffer. Den vardag de drabbades av i skitiga och mörka lokaler med beväpnade, okända och hotfulla vakter ställde dem i en situation långt bortom människovärdets gränsområden. När de kom därifrån berättade de om sin överlevnadsstrategi, att behålla sina namn, presentera sig för vakterna, kamma till håret, dela på maten, lyssna och tala till vakterna på ett värdigt sätt… De beskrev i vardagliga ord hur de sökte behandla sina fångvaktare som människor med mänskliga egenskaper för att själva bli bemötta som människor. När jag lyssnade fladdrade minnesbilder förbi om hur Nelson Mandela och Mahatma Gandhi behandlade sina fångvaktare och fiender.

Människovärdet finns där före de religiösa tankekonstruktionerna därför att Gud är där, i den andre. När källan till våra handlingar kommer ur samma källa finns en möjlighet att grunden för alla mänsklig värdighet förvandlar oss från fiender och fångvaktare till medmänniskor.

Bön
Låt oss bli så stilla att vi kan släppa vår misstro och fyllas av tilltro.
Amen.

 

Det här inlägget postades i Bibelmeditation. Bokmärk permalänken.