”De skriftlärda och fariséerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för de säger ett och gör ett annat… Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare.” Matt 23:1-12
Jesus ägnar sig åt religionskritik: Han granskar den egna religionens praxis och är djupt kritisk. Men i vår tid har vi kanske glömt hur viktigt det är att granska vår egen tro. Dagens teologi måste fungera i dialog med omvärldens svåra utmaningar, till exempel de perspektiv som fyller sociala medier och kulturella plattformar.
Den centrala uppgiften är att upptäcka den ”kristna” dimensionen i det som inte uttryckligen äger en kristen identitet, en Gud förklädd. Den kristna läran innehåller inget facit på varje tids livsfrågor men kanske de teologiska traditionerna kan bibringa nya dimensioner åt den politiska och livsåskådningsmässiga tolkningen av vår föreställningsvärld. I vår tid när materialismen bortförklarar den dolda sidan av världens liv kan religionernas mystik ge oss nya möjligheter till en fördjupad tolkning av civilisationen.
Jesus var kritisk mot de samtida religionsutövarna när de ville framstå som goda istället för att vara de andras tjänare. Vår tids ledare och influensers skaffar sig inte breda böneremsor och stora manteltofsar men det är attraktivt för dem att bli avundsvärda genom att skaffa sig stora SUVar och flyga till avlägsna turistmål.
Det är mindre attraktivt med en teologi som förhindrar negativa klimatförändringar genom att förorda ett enklare liv. När det politiska etablissemanget förskjuter ansvaret för klimatet till andra länder lägger de bördorna på andras axlar. ”Men själva rör de inte ett finger för att rätta till dem.” Genom att vara restriktiva i migrationspolitiken avleder politikerna uppmärksamheten från social ojämlikhet och det fossildrivna överflödet. Blaise Pascal, den franske 1600-tals filosofen, beskrev hur man satte solidaritet och omfördelning ur spel genom polisiära åtgärder: ”Efter att ha varit oförmögna att stärka rättvisan har vi rättfärdigat makten”.
Jesus klandrar dem som ”säger ett och gör ett annat” Det är skillnad att ”ha” en tro och att ”göra”. Att ”göra en teologi” som öppet redovisar teologiska motiveringar för att förändra det sociala och politiska systemet påverkar mitt sätt att betrakta bristen på rättvisa och min syn på klimatförändringarna. Vi vet inte om Karl Marx var påverkad av sin judiska bakgrund när han drömde om det klasslösa samhället eller om Adam Smith trodde på någon slags gudomlig disposition som han kallade ”den osynliga handen”. Men båda teorierna förlitade sig på en självgående mekanism när de fullbordats.
För Jesus fanns dock ingen lagbunden samhällsutveckling. Möjligheten till det goda livet låg i människornas pågående handlingar – den av Gud skapade mänskliga dispositionen att av fri vilja tjäna sin nästa. Däri ligger möjligheten att leva i en solidarisk relation till varandra som en enad mänsklighet. ”Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare.”
Bön: Hjälp oss Gud att använda vår frihet till satt tjäna varandra i tro på din kärlek.