”Han sade: ”Människosonen skall överlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom, och tre dagar efter sin död skall han uppstå.” Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga
. Mark 9:14-32.

Reflektion
Lärjungarna förstod inte vad han menade, frågan är om Jesus själv förstod. Och om han förstod vad han menade, vad var det han förstod? Var det hela den tradition av grekiskinspirerad teologi om död och uppståndelse, kropp och själ, ande och materia som vi lägger in i denna händelse?

En sak tror jag är säker, Jesus tänkte inte i termer av individuellt självförverkligande. Den tankevärld som kopplar samman ”starta eget” och ”satsa på dig själv” var främmande för Jesus verklighetsuppfattning. Att förverkliga sig själv genom att undanhålla så stora värden som möjligt från den gemensamma nyttan, till förmån för de egna begären, kan i bibliskt perspektiv synas närmast som en kränkande beskrivning av vad det är att vara människa.

Det kan väl i vår verklighetsuppfattning se ut som om det är möjligt att förena ”satsa på dig själv” ideologin med ett fungerande samhälle. Det kan se ut så därför att vår verklighetsuppfattning lider av informationsbrist. Vad betyder t ex. vår konsumerande livsstil i förhållande till krympande tillgång på sötvatten. Jordklotets norra delar och områdena kring ekvatorn kan förlita sig på riklig nederbörd. Men däremellan sträcker sig ett brett band runt jorden där det bara regnar lite eller inte alls. Klimatförändringar, tillsammans med de rika ländernas politiska och ekonomiska intressen, skapar ett band av brännpunkter för konflikter om sötvatten över jorden. Det är inte bara sötvatten som förbrukas i vår livsstil, priset på råolja, majs, vete, och ris skenar i en värld där marknaden sätter priset och klyftan mellan de rika och de fattiga djupnar.

Bilden av ringlande köer fram till soppkökens dörrar, nere i Manhattans raviner, skriker ut ett varnande rop. Bakom dörrarna delar frivilliga ut ost, yoghurt, korv, bröd och allt som passerat bäst före datum och inte kan säljas i stormarknadernas blänkande diskar. Mitt i en av världens rikaste städer, i industrivärldens finansiella centrum, placeras, köps och säljs miljarder och tjänas miljoner medan allt fler blir fattiga. 2007 var det 1,3 miljoner människor i New york som hade för lite pengar att leva för och fick söka sig till soppköerna, en tredjedel av stadens befolkning är fattiga och hänvisas till gratismåltider i soppkök.

Lärjungarna förstod inte vad Jesus menade, inte heller vi kan förstå fullt ut, men vi fick ett hopp som sträcker sig bortom döden och en tro som för oss samman till en kropp. Det individuella är inte vårt privata – det är något vi har fått för att tjäna helheten med. Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp, så är vi fastän många, en enda kropp, förenade med Manhattans soppköer i en enda gemenskap.

Bön
Gud, vi har sett bilderna så ofta att de inte längre betyder något, oordnat och sorgligt, visas och visas klyftan mellan rika och fattiga. Låt oss åtminstone få mod att ta ett steg för att avtäcka strukturerna som gömts, rättvisans möjlighet, din närvaro i bröd och vin som bryter upp ytan och ger oss frihet att knyta an till din närvaro.

Amen