”… En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset.” Matt:13-16.
Den tidiga frostmorgonens klarhet bryts av solens första ljusglitter i de gulnade bladverken. Det är morgonljuset som varje morgon gör livet möjligt, utan vilket vi inte hade varit här. Morgonljuset i daggen och bladvecken har så mycket större betydelse än vi tillmätt den. Det är ljuset som mitt i livets mysterium varit livgiverska och gudomlig närvaro. Ljuset, så överväldigande rikt att det inte går att vara utan.
Vi glömmer så lätt att det är något annat än våra tekniska framsteg som ger livets förutsättningar. Det är något annat än våra goda eller onda gärningar som ger oss liv varje morgon, något annat än vår makt att döda som ger oss trygghet. Vi människor kan med vapenmakt släcka liv, men väcka det liv som slumrar mellan spadtagens jordskorpor det kan bara ljuset. Jesus kräver inte en ytterligare ansträngning av oss, när han säger att vi ska ”vara ljus” – han säger att vi är ljus. Han beskriver ett faktum som rymmer ett uppdrag, och samtidigt en hemlighet: vi är en del av något större än resultatet av vår handlingar, en verklighet som gör vårt liv transparant.
Den moderna människans öde är att kunna förstå himlavalvets rörelser men inte se sitt innersta kosmos av ljus. Hon bävar inför ljusets resa genom årmiljoner men ser inte det inre ljusets resa från mänsklighetens början fram till den egna själens sökande. Det ljus som kommer inifrån och driver oss att räcka handen åt en drunknande eller lyfta en sargad människa genom Aleppos ruiner är en del av livets helighet. Det finns ett samband mellan morgonljusets livskapande och en människas vilja att lyfta en skadad. Det är det samband som vi kallar en skapande Gud, en närvaro i livets rörelse som låter ljusets värme sippra genom frostblommorna en höstdags morgon.
Vi är världens ljus, bärare av möjligheten till liv och försoning. Tysta inte er vilja att vara en del av ljuset. Var inte passiv när oförrätter begås. Var inte tyst när hatretoriken och förtalet sprider sina rottrådar. Sitt inte skyddad när andra tvingas på flykt. Tig inte när propagandamaskinerna lägger ut sina rökridåer över krigsförberedelser och orättfärdiga strukturer. Var inte försagd när miljontals människor dödas i namn av utopier, progressiva eller reaktionära, tro inte dem som tillhandahåller övertygande skäl för massakern.
Var ett ljus, en del av det ljus som väcker liv i frostblommorna och släpper fram den kärlek som driver dig att räcka ut dina händer!
Bön: Gud du som gav oss ljuset som livgiverska, låt ditt ljus lysa inom oss och gör oss till en del av ditt ljus där mörker råder. Amen