”Din usling, jag efterskänkte hela din skuld när du bad mig om det. Borde du inte ha varit lika barmhärtig mot din kamrat som jag mot dig?” Matt 18:23-35
Orden är kungsord ur en av Jesus drastiska liknelser som handlar om etik i förhållandet mellan människor och pengar. Liknelsen handlar om kungens barmhärtiga handlingar mot sin tjänare när han bad om tid för att kunna betala sin skuld. Men den handlar också om samme tjänares obarmhärtiga reaktion mot en som var skyldig honom pengar och bad om uppskjutande av förfallodagen. Jesus ordval visar var han har sina preferenser. ”Din usling” är ordvalet om den obarmhärtige tjänaren.
Jesus berör en gammal etisk problematik som fortfarande är högst aktuell. ”Ge mig tid så ska jag betala alltsammans.” Det kunde vara Greklands vädjan till Eurogruppen med Tyskland som dominerande nation. Ett Tyskland, som för ca 60 år sedan satt fast i samma skuldfälla och fick stora skulder och skadeståndsanspråk avskrivna, men nu vägrar acceptera alla former av skuldavskrivning för Grekland. Istället tog långivarna strupgrepp på den lilla grekiska nationen och sa ”Betala tillbaka vad du är skyldig”. När Grekland inte kunde betala höjde de räntorna på lånen och gav dem ytterligare lån, så kallade ”räddningspaket”, för att grekerna åtminstone skulle kunna betala långivarnas höga räntor. De satte den lilla nationen i skuldfällan så att de var tvungna att genomföra de hårdaste åtstramningarna, lönesänkningarna, pensionsförsämringarna och den mest nedskurna offentliga omsorgen i Europa utan att någonsin kunna betala sin växande skuld.
Försvaret för dessa obarmhärtiga återbetalningskrav formulerades som ett straff för alltför hög konsumtion och för alltför höga pensioner. Men ingen talar om att oligarkerna, som tagit hand om merparten av de stora lånen, samtidigt tömt Grekland på förmögenheter i en omfattning som är många gånger större än alla stödpaket. Denna kapitalflykt skedde utan minsta klagomål från Tyskland eller ECB. Det ligger nära till hands att med Jesus säga: ”Ni uslingar, ni fick era skulder avskrivna efter kriget när ni bad om det. Borde ni inte ha varit lika barmhärtiga mot andra små nationer som hamnat i skuldfällan.”
Formulerat på detta sätt blir det en fråga om etik, en teoretisk och kritisk reflektion över moralen i den ekonomiska världsordning vi tillämpar. Det finns en speciell kultur inom den ekonomiska världen, där allt går ut på att skapa lönsamhet, och där själva grundvalen för moraliskt handlande har tappats bort. Därför låter det som något självklart att behandla den grekiska nationen med moraliserande floskler istället för att tillmäta andra samma värde som sig själv och handla utifrån det.
Det är inte en slump att Jesus använder en ekonomisk skuldsituation som exempel i sin etiska undervisning. Ekonomin i ett samhälle har alltid återspeglat var politiken och människorna har sitt hjärta. Jesu liknelser och liv berättar om vad som kännetecknar ett sant mänskligt liv och visar därför på ett etiskt handlande som är giltigt för alla. Det är en möjlig utgångspunkt. Även den ekonomiska politiken innebär många etiska utmaningar där vi kan lära oss av den etik Jesus förespråkar. Samtidigt speglar dessa möjligheter våra tillkortakommanden som påminner oss om att vi med den förste tjänaren i liknelsen är i behov av barmhärtighet.
Bön: Gud visa oss barmhärtighet mot våra tillkortakommanden och lär oss att handla barmhärtigt mot varandra. Amen.