Veckans bibelmeditation vecka 42 2013



…När Jesus kom dit såg han upp mot honom och sade: ”Skynda dig ner Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.” Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. Alla som såg det mumlade förargat: ”Han har tagit in hos en syndare” …
Luk. 19:1-10

Veckans reflex

Det här lilla fragmentet ur Jesus och Sackaios liv är en bärare av de erfarenheter och kunskaper som är Guds hemlighet med deras liv, mer adekvat än nog så stolta och helgjutna teologiska bekännelseskrifter. Det värdefulla återfinns inte alltid nedanför en predikstol utan passerar mitt i vardagen. Det välformulerade och avslutade är mindre intressant än det pågående skeendet och Jesus och Sackaios är indragna i ett pågående skeende.

Sackaios i trädet gömde sig undan småstadsskvallrets giftiga pilar. Fragment ur det förflutna, minnesbilder av de galler en fördömande omgivning skapar åt de drabbade hackar på den skadade självtilliten och stärker viljan att söka sig bort. Tvånget från det invanda utanförskapet gör att hemtillhörigheten förfrämligas.

Då bryter Jesus ord in genom gömställets grenar ”Skynda dig ner Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.” Orden tinar upp det frusna hjärtat och kallar honom in i hemtillhörighetens värme. En vardaglig förfrågan som bekräftar Sackaios värdighet som människa och samhällsmedborgare. Fortsättningen vet vi, den där inbjudan som bekräftar hans tillhörighet förändrar Sackaios liv. Förändringen tog sig uttryck i en materiell generositet och vilja att dela med sig till andra av sina tillgångar.

I vårt samhälle finns människor som inte kan identifiera sig med våra erfarenheter. Människor som inte kan få sin identitet bekräftad av vårt språk, våra fragment och bilder ur det förgångna. Runt omkring oss har vi människor vars första minnen är flykten över gränser, gevärssalvors smatter och bristen på föda. Människor som hela tiden känner att deras erfarenhet inte är vår. Att man inte tillhör. Människor som tvingas leva som vore man i exil. Hemtillhörigheten förfrämligas.

Murar som byggs oss emellan kan brytas eller förstärkas. Att bejaka föreställningar om ”muslimskt korståg” mot kristna eller en retorik som bidrar till islamofobi och homofobi förstärker murarnas ogenomtränglighet. Vi behöver varandra för att klara kampen mot klimatförändringar och för att bygga en värld där vi kan mötas i fred.

Jesus ord till Sackeus att skynda sig ner från den sykomor han satt i för att inbjuda till gemenskap är en väg bort från främlingskap in till en gemenskap där vi lär känna varandras smärtpunkter. Det behövs inga hjältar och helgon, inga bekännelseskrifter och helgjutna trosläror. En inbjudan till en måltid där vi alla förenas och dricker den gemensamma kalken är första steget, resten är ett pågående skeende där vi inte är ensamma.

Bön

Tack Herre för att du bjuder oss att stiga ned från främlingskapets gömställe till ett möte där vi kan förenas i en gemensam måltid för att dela främlingskapet och villrådigheten i våra pågående liv.
Amen

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.