Veckans bibelmeditation vecka 8 2012


..Nu tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet och sade ”Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig.” Då sade Jesus till honom: ”Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka”…
Matt 4:1-11

Reflektion

Övermodigt utropar den desperate miljöaktivisten: ”Det är inte längre naturen som styr jorden, det är vi” och drar därefter slutsatsen att vi i så fall måste ta vårt ansvar som gudar. ”Att leka Gud (i betydelsen att vara intelligenta designers) på en planetarisk nivå är viktigt om inte skapelsen ska få oreparerbara skador.” När hoppet tas ifrån oss, om möjligheten till gemensam överlevnad genom ett inre ljus som speglar en verklighet utöver vår begränsning, återstår flykten in i teknikoptimism. Makten att manipulera gener och skapa nytt liv med hjälp av syntetisk biologi lockar som en frestelse. Allt detta skall jag ge dig om du sätter din lit till teknikens makt.

I den rika världen är vi bortskämda med att ha tillgång till en framtid och en självklar utvecklingsoptimism. Vi glömmer lätt att förutsättningen för den är det inre ljus som skapar en vilja till rättvisa och kärlek. Låt oss för ett ögonblick släppa det inre ljuset, glömma dess trygga värmande mod, förlora det en stund och samtidigt skymma sikten till de andras rörelse mot ljuset. När vi på detta sätt för ett ögonblick tappar kompassriktningen och rusar runt i den konturlösa dimman smyger sig desperationen på. Vi är i denna tanke ensamma att leka Gud på en planetarisk nivå och är, utan Gud, utlämnade åt tomma fantasterier om manipulerade gener och möjligheten att skapa nytt liv med hjälp av syntetisk biologi. Ensamma att trygga oss till möjligheterna att manipulera klimatet med storskaliga ingrepp i stratosfären.

Berättelsen om Jesus frestelse uppe på det mycket höga berget, där han såg alla riken i världen och deras härlighet, är frestelsen att förbländas av en vision som vi kan följa för att få makten; en teknisk lösning av klimathotet, en lagbunden lösning av den ekonomiska krisen, en marknad som med sin osynliga hand skapar rikedom, en stark ledare. En lösning där vi rycker till oss rätten att fortsätta med förstörelsen, vapenproduktionen, koldioxidutsläppen, utvisningen av nödlidande ur de rika enklaverna. Frestelsen att rycka till sig makten att vara Gud, såsom man behåller ett rov för sig själv, att behålla privilegierna, att avguda ägandet och tillbedjan av tillväxten för att få tillgång till makten över världens härlighet.

Jesus ryckte inte till sig makten och skjuter inte från sig lidandet. Hans liv bestod i enkla materiella tjänster till dem han mötte. Behovet av bröd och vin, hälsa och kärlek. Tjänster med kortvarig effekt i förhållande till en interplanetarisk rörelse, men tjänster insatta i ett sammanhang som han talade om som Guds rike.

Bön

Det är en smula ensamt Herre, utan din synliga närvaro. Vi skulle så gärna vilja att du var här så att vi kunde se hur vi ska hantera våra liv. Du har givit oss tilliten och det inre ljuset, men när dimman tätnar förvandlas ljuset till en ogenomtränglig vägg. I tillit att det är ditt ljus som lyser upp dimman räcker vi varandra händerna i tjänande tillbedjan.

Amen

 

Det här inlägget postades i Bibelmeditation. Bokmärk permalänken.