”…Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon. ”
Matt. 6:19-24

Veckans reflex

På mitt nattduksbord ligger två böcker;Papperspengarnas kollaps, av Detlev Schlichteroch Annorlunda nu, med underrubriken åtta sekel av finansiell dårskap, av Carmen M Reinhart och Keneth S. Rogoff. Boken om papperspengarnas kollaps handlar om hur elastiska penningsystem, papperspengar eller digitala representationer av pengar, förr eller senare kollapsat och för övrigt även de dynastier som skapat dem. Problemet är att pengar blir en helt elastisk vara, vilket gör att systemet hela tiden expanderar. Det finns ingen gräns för bankernas utlåning. Centralbankerna måste rycka in och rädda banksystemet genom att skapa mer pengar för att hålla systemet vid liv, så länge det går, och fortsätta stimulera skulduppbyggnaden. Historiskt har det lett till kollaps. De som försvarar den avreglerade marknaden säger att ”det är annorlunda nu”, att det finansiella systemet blivit så mycket mer effektivt att vi helt enkelt klarar högre skulder. Just denna invändning, visar min andra bok på nattduksbordet, har alltid varit anledning att fortsätta lånefesten. De flesta sådana hausser slutar illa, konstaterar författarna efter en grundlig genomgång av åtta seklers finans- och bankkriser. Inget är annorlunda nu.

Nu var det inte den tekniska frågan om elastiska betalningsmedel eller den globala ekonomins obalans som Jesus talade om när han beskrev Gud och mammon som två oförenliga storheter. För Jesus handlade det om drivkrafter, om tillväxt i ekonomin är det övergripande målet betyder det att fördelningsfrågorna får stå tillbaka och att lösningarna på miljö och klimathot skjuts på framtiden. Fortsatt tillväxt och kreditdopad köpfest kräver riklig tillgång på billig energi från oljekällor som passerat sin topp och kravet på minskade koldioxidutsläpp är en överlevnadsfråga. Vår generation och våra barn måste välja mellan en ökad tillväxt eller en ökad hållbarhet med förändrade villkor för de fattigaste. Som jag tolkar Jesus var det just detta val av drivkrafter som han avsåg när han pekar på en motsättning mellan Gud och mammon. Jesus pekar på ett dilemma som också är dilemmat i min nattduksbordslitteratur.

Vi står inför ett övergripande val och en övergripande förändring både i förhållande till nationella klassklyftor och internationell dominans med exploatering av geopolitiskt och ekonomiskt svagare länder. Kolonialismen lämnade djupa spår, inte bara i de kolonialiserade länderna, utan också i de sönderfallande imperierna och i den västerländska självbildens överlägsenhet. Med sönderfallande ekonomiska system, hotande klimatkris och en energikrävande samhällsorganisation krävs en omprövning av de drivkrafter som styr våra liv. När det internationella samhället efter första världskrigets chock skulle formulera en ny drivkraft för uppbygganden av ett nytt samhälle formulerades de mänskliga rättigheternas dokument. Det är en god början av en samhällsvision där inte tillväxten men människan står i centrum. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon, men vadhelst ni har gjort mot en av dessa mina minsta det har ni gjort mot mig.

Bön
O Gud, vi har låtit mammon snärja oss i ett system av orättvisor och miljöhot, giv oss mod att söka nya drivkrafter för vår samlevnad och giv oss tålamod att uthärda förändringens plågor. Befria oss till ett liv i kärlek.
Amen.