”Kvinna, din tro är stark, det ska bli som du vill.” Och från den stunden var hennes dotter frisk. Matt 15:21-28
Sociala medier som en samling ”åsiktsbubblor” som hindrar oss att se verkligheten är inget nytt. Även i den kristna traditionen har ofta en viss avskärmning mot andra verklighetsbeskrivningar utvecklats. Därför har det i kristna församlingar ibland bildats sekteristiska kluster där en viss sedvana inte får ifrågasättas, som kvinnoprästmotstånd eller tungotal som bekräftelse på helig ande. Församlingarna blir konservativa i ordets sämsta betydelse och därmed sämre skickade att introducera nödvändiga livsstilsförändringar och nytänkande.
Förändring och nyskapande måste vara teologins självklara roll särskilt i vår tid när risken för ödeläggelse ökar om vi inte förändrar våra livsvanor. Den tid vi har kvar för att återskapa balans i naturen och stoppa klimatförändringar krymper, men ännu finns utrymme att fortsätta skriva den mänskliga historien. Nu är tid att spräcka alla bubblor och sektgränser för att öppna en spricka i föreställningsmuren om vad som är rimligt och hållbart.
De bibliska berättelserna vittnar om att Jesus bar på en inre erfarenhet av gudomlig kraft. Han hade modet att bryta med grundläggande tankekomplex i sin samtids teologiska föreställningsvärld och bana nya vägar för mänsklighetens gemensamma liv. I dagens bibeltext avvisade lärjungarna den kananeiska kvinnan för att hon inte var judinna – Jesus var ju inte sänd till några andra än Israels folk. Då bröt Jesus denna uteslutande praxis och tilltalade kvinnan. I detta ögonblick vidgar Jesus betydelsen av sin uppgift till att gälla alla folk. Han anlägger samma perspektiv som när han efter sin död formulerar missionsbefallningen: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar…” Jesus är nyskapande och förändrar grundförutsättningarna i den teologiska världsbilden, förändring är alltså inget nytt utan snarare en del av skapelsetrons förutsättningar.
Vi som lever nu skulle kunna ta fasta på just detta och våga låta vår tro förändras. För nu, mer än någonsin i planeten jordens historia, behövs en samhällsanalys som är gemensam för mänskligheten. Kyrkan är en del av vår samtida mänsklighet och borde välja den tolkning av Jesu liv och död som utgår ifrån vår gemensamma utmaning. Vi är i behov av en teologi som hjälper oss att förändra relationen mellan vår religiösa tradition och den maktordning som styr vår organisation och våra livsideal – en vision av en jämlik mänsklighet förenad i en hållbar respekt och kärlek.
Man kan reflektera över den pandemi som nu oroar och plågar världen. Den kan ses som en förberedelse och generalrepetion av det nödvändiga globala samarbete som vi människor måste åstadkomma för vår överlevnad. Jesus svar till den kananeiska kvinnan kan ses som ett svar på utmaningen som den pågående förändringen av de mänskliga villkoren innebär. Vi har frågorna men saknar svaren – ”Herre hjälp mig”!
Bön: Tack Gud för att du vill befria oss till nyskapande handlingar i gemenskap med alla människor. Amen