”…Då blir det med himmelriket som när tio unga flickor gick ut med sina facklor för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem av dem var kloka… De kloka hade med sig både oljekrukor och facklor…”Matt 25:1-13
”Vi är de fåvitska jungfrurna,
fast vi polerar våra lampor hela dagen
och håller oss beredda om natten,
för våra önskningar är
brinnande inom oss
och vi förtärs av drömmarnas eld….
Men fastän vi vet,
att vi är de fåvitska jungfrurna,
vad vi än gör,
så håller vi oss beredda,
och ännu i det sista ögonblicket
skall vi bära våra lampor
brinnande i våra händer.
Ännu i det sista ögonblicket
skall de lysa genom mörkret.
Ebba Lindqvist
Jag tror att Jesus berättar denna liknelse för att påminna oss om att grunden för mänskligt liv är förknippad med omsorgen om fattiga, utslagna och förkastade. Det är i behandlingen av dem som Guds barmhärtighet kan växa till ett himmelrike som enar och helar den mänskliga gemenskapen.
Det är ingen tillfällighet att denna berättelse i traditionen har kallats ”De fåvitska jungfrurna”, med betydelsen oförståndiga och tanklösa. Den självgoda patriarkala strukturen i vårt samhälle har påverkat vår läsning av liknelsen. Vi tänker kanske därför att den handlar om några unga kvinnors oförståndiga och tanklösa karaktärsdrag istället för om de fattiga. Ebba Lindqvist har i sin dikt beskrivit hur jungfrurna upplever den manliga blickens nedlåtenhet: ”Vi är de fåvitska jungfrurna, fast vi polerar våra lampor hela dagen …” Men Jesus liknelse handlar lika mycket om fem kloka unga kvinnor som ”ännu i det sista ögonblicket…”skall lysa med sin omsorg genom mörkret av kvinnoförtryck och orättvisa.
I den gammaltestamentliga texten för denna söndag, från profeten Sefanja, talas om ”Herren den rättfärdige…” som ska vittna mot de styresmän som betett sig ”som rytande lejon…” ”i förtryckets stad”.Då var det ”styresmän” som skapade förtrycket och i vår globaliserade värld är det också en handfull män i jordens rikaste länder som tvingar in världens länder under kapitalets intressen. De fåvitska männens girighet får dem att glömma både omsorgen om de fattiga och klimatet.
Frågor som klimatförändring, skuldsättning, kärnvapenspridning, krig, fred och handelsbalans mellan länderna styrs av de ekonomiska intressenas diktatur. De institutioner som grundats för att rädda kommande generationer från förtryck och krigets gissel har misslyckats. Sedan andra världskrigets slut har cirka 30 miljoner människor mist livet i väpnade konflikter. De flesta civila och de dödades av rika makters vapen i fattiga länder.
Om vi låter liknelsens fem kloka kvinnor förbereda oss för himmelrikets ordning i vår globaliserade värld, får vi förbereda oss på en revolutionär förändring. Ska en sådan förändring komma till stånd krävs det massmobilisering av den politiska viljan, där omsorgen om den andre får styra förändringen. Vi såg det när viljan att avveckla kolonialismen i världen samlade människor till manifestationer 1968. Vi såg det också när viljan till omsorg blommade upp inför de många flyktingarnas behov 2015 och vi såg det den gångna veckan när sökandet efter den tolvårige Dante engagerade tusentals människor. Jesu liknelse handlar om hur de kloka kvinnornas omsorg om den andre kan sprida ljus, hur vi kan låta Guds rättvisa styra våra val för att göra bröllopsfesten möjlig och låta våra lampor lysa genom mörkret.
Bön: Gud hjälp oss att bryta upp ur likgiltighetens mörker och låt din kärleks ljus lösa våra bindningar till gårdagens orättvisor och skapa en ny och hållbar värld. Amen