”…Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.” Luk 20:37-38

Jesus avvisar alla spekulationer om livet efter döden. Sadducéerna som inte trodde på någon uppståndelse undrade till exempel hur familjebildningen skulle se ut om en kvinna gifter om sig efter sin mans död. Jesus svar upphäver både tidsbegreppet och den bokstavliga tolkningen av uppståndelsen.

Sadducéernas fråga påminner om den onyanserade religionskritik som levereras i populärvetenskapligt utförande i det svenska medielandskapet. Kritiken utgår ofta från en förenklad och kategoriskt formulerad religion och förutsätter en bokstavstroende tolkning. Problemet med denna kritik är inte bara att den utgår från en monolitisk syn på religion utan även att den ger stöd åt fundamentalistiska grupperingar som reagerar med våld mot andra tolkningar än den egna.

Men att vara troende betyder att vara i ständigt uppbrott och den kristna tron kan vara något annat än en statisk uppsättning ”sanningar”. Om Gud är en ”levande Gud” så är Gud en del av det liv vi alla delar. Därför är det mitt i livets komplexitet vi finner de skärvor som ger tron dess innehåll. Det är också här i människornas liv, i naturen och i historien som Gud uppenbarar sig. Därför är kyrkans gemenskap, när den är som bäst, ett kalejdoskop av skärvor, komplexitet och tolkningsrikedom.

Det är kanske inte med ”klassiska” eller ”traditionella” kristna dogmer som tron växer.  Tron kanske växer bättre I en ständig anknytning till nya naturvetenskapliga perspektiv som förändrar världsbilden och fördjupar förståelsen av det mänskliga livet. När Martin Cederwall, som är professor i teoretisk fysik medverkade i ”teologisoffan” (23/10) , talade han om tro på ett sätt som påminner mer om en process än ett försanthållande av statiska sanningar. På samma sätt refererade han till ”tiden” som något annat än ett ständigt passerat stadium och i enlighet med Einstein talade han om rumtid där rum och tid betecknar samma sak.

Det är också i den kontexten som man lyckats mäta gravitationsvågor och för detta belönats med nobelpriset. Kungliga Vetenskapsakademin motiverar sitt val av nobelpristagare i fysik så här: ”Nya hittills osedda världar öppnar sig, och en rikedom av upptäckter väntar den som lyckas fånga vågorna och tolka deras budskap.” Det är i vårt vardagliga liv, i en värld under ständig förändring, som tro kan växa och i ett sådant universum kan vi inse det som Jesus säger:att Gud betraktar alla som levande.

Vi kan inte bevisa värdet av Jesus ord med hjälp av nya fysikaliska rön därför att teologins språk är ett annat än fysikens. Men teologin har i alla tider använt den fysikaliska världsbilden som språngbräda för att förklara andlig erfarenhet. Med hjälp av  nya världsbilder kan vi våga ersätta de gamla bilderna, som begränsar trons räckvidd, och öppna de slutna rum som vår kunskapshorisont skapat.

Bön: Gud, bered ett rum för trons tillit inom oss, bortom alla invanda världsbilder. Amen.