Veckans Bibelmeditation vecka 2 2011

Veckans bibelord vecka 2

Vecka 2 2011

”Jag kröner en hjälte, jag upphöjer en yngling ur folket… Jag skall krossa alla fiender i hans väg och slå ner dem som hatar honom.”

Psaltaren 89: 20,24.

Veckans reflex

Som barnfilm visas just nu Megamind som är den mest briljante superskurk och samtidigt hjälte som världen någonsin skådat. Han är så oövervinnlig att det till sist bara är han själv som kan besegra sin egen djävulska skapelse och bli den osannolike hjälten i sin egen historia.

Taimor Abulwahab, som sprängde sig själv i centrala Stockholm, hade börjat intressera sig för Islam och hans tankar kom allt mer att kretsa kring koranens berättelser och hans eget ursprung i Irak och det lidande som drabbar hans bröder och systrar i hemlandet.

Avraham Burg, f.d. Knessets talman, berättar i sin bok ”Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan”, hur han älskade sin barndoms hjältar, hämtade stöd hos dem, litade på dem. Bland dem fanns den legendariske soldaten i försvarsstyrkorna Meir Hasr Zion och hans kamrater, hjältarna i enhet 101. Andra hjältar var mackabéerna och hasmonéerna. Här sluts cirkeln. De gammaltestamentliga hjältarna blir också den kristna traditionens hjältar.

Drömmen om hjältedåd, att vara utvald, Guds sändebud med osannolika egenskaper lurar oss i alla kulturer och spelar stor roll också i de heliga urkunder vi omger oss med. Det är inte svårt för oss att i samband med terrordåd genomskåda den Jihadiska propagandan som lurat självmordsbombarna in i destruktiva självmord och pinsamt tragiska slut med uppslitna inälvor och söndertrasade kroppar. Det är svårare att göra upp med våra egna texter och förfäras över vilka egenskaper Gud måste ha om han befaller sitt folk att mörda; ”i städer som tillhör dessa folk och som Herren, din Gud, vill göra till din egendom får du inte skona en enda levande varelse. I enlighet med Herrens, din Guds, befallning skall du viga dem alla åt förintelse…”

Islam är inte oskyldig till sina självmordsbombare och den kristna och judiska traditionen är inte oskyldig till sina målsökande missiler. Vår egen kultur bär ansvar för de miljarder som satsas på hjältemodiga krigsinsatser i Afghanistan.

Men som en glödande tråd genom historien går berättelsen om en enande kärlek vilken bygger på fridsamhet, försoning och högkultur. Det är berättelsen om ett folk utan geografiska gränser som finner sin identitet och sina rötter i en djupare samhörighet än nationella gränser kan skapa och en integration som för dem samman med änkor och faderlösa. Det är berättelsen om en glödande tråd, med rötter bortom alla moderniteter, som lyser genom såväl den judiska som den kristna och muslimska berättelsen. Oåterkalleligt som tunga hammarslag i golgatamörkret hamras en utgivande kärlek in i historiens drömmande valvbågar långt bortom individualismens hjältar och arméernas kamp mot fienden.

Veckans bön

Herre vi famlar som i en ond dröm efter en närvaro, så att ensamheten i drömmen ska brytas och någon komma in och stå för något, något i sig själv, som kan bli vårt tecken på att vi inte är ensamma, kanske någon att anförtro oss…

Amen

2011-01-11

 

Det här inlägget postades i Bibelmeditation. Bokmärk permalänken.