…Se din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl…” Matteus 21: 1-11Detta är en central händelse i Jesus liv som återberättas i alla evangelierna. Matteus, som riktade sig speciellt till de judekristna församlingarna, förstärker förbindelserna med Gamla Testamentet och den judiska Tanak genom att tillföra ett citat från profeten Sakarja.
I vår tid när många missförstånd om den judiska religionens innehåll florerar och när antisemitismen brer ut sig på nytt är det viktigt för oss i den kristna traditionen att vi påminns om våra gemensamma rötter. Denna samhörighet förändrar inte det judiska folkets utvaldhet genom historien, men den knyter den kristna tolkningen av Jesus som Messias ännu mer till den judiska. Det var först hundratals år efter Jesus död, under kejsar Konstantins era, som den kristna traditionen utvecklade en egen identitet i motsats till den judiska.
Därför citerar Matteus med särskild noggrannhet Jesus ord från profeten Sakarja om den kommande Messias. Detta citat visar att Jesus själv såg sig som Messias i den judiska traditionen och han kunde de profetiska texterna: ”I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.”
De texter som Jesus anknöt till var säkert allmängods i den judiska traditionen. Längtan efter en fredlig tid var lika stark då som nu. Gensvaret från de människor som rörde sig runt porten till Jerusalem när Jesus red in på en åsna, kan ses som en bekräftelse på hur han uppfattades av dem: ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!” De stämde upp i en av de psalmer om Messias som brukade sjungas under påskhögtiden, de så kallade Hallelpsalmerna. Denna händelse med sina associationer till den judiska påsken knyter samman Jesus liv med judarnas längtan efter Messias.
Längtan efter fred och rättvisa är en gemensam klangbotten i såväl judiska som kristna traditioner – men också i den muslimska världen. Följande aktuella citat med välgångsönskan uttrycker en fredslängtan mellan muslimer: ”Ramadan Kareem till våra älskade muslimer i Palestina och runt om i världen. Ramadan utan krig, svält, belägring, etnisk rensning och apartheid…” Det är en hälsning inför Ramadan från en muslim till en trosfrände. Kanske finns det i det mänskliga väsendet en ursprunglig disposition av vilja till fred och rättvisa som återspeglas i de stora religionernas texter.
Människan är nog disponerad att vara en skapelse med obetingat universella värden som har företräde framför andra tidsbestämda värden. Kanske var denna händelse, när Jesus red in genom stadsporten, ett av de ögonblick då det för honom var förunnat att inse sin kallelse som Messias? Denna kallelse som innebar ett sådant universellt värde. Han ber därför lärjungarna att hämta en ung åsnehingst för att avslöja sitt ärende som Messias och förkunna fred för folken. ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn”.Bön: Gud, förlåt oss för alla militärallianser, vapenexporter, missiler, dödliga robotsystem och granatgevär. Lär oss att följa den som kommer ridande på en åsna och som verkar för fred, rättvisa och nedrustning i världen. Amen
För Veckans bibelmeditation svarar Uppsala missionsförsamling genom pastor Arne Carlsson. Vinjetten är ett utsnitt ur Olof Hellströms fondrelief Att födas på nytt i Uppsala missionskyrka. Veckans bibelmeditation arkiveras regelbundet och finns att läsa HÄR.