”Därför säger jag
er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna?”
Matt 6:25-30
Veckans reflex:
”Bekymra er inte..” ett lättsinnigt råd som är frestande att ta till sig för alla som är fostrade att bekymra sig. Vi bekymrar oss ju med all rätt för allt mellan himmel och jord. För arbetslöshet, för kriser i EU och världsekonomin, för uppladdningen inför krig i Östersjön och Nordeuropa, för barnens framtid, för klimathot och jihadism. Kan vi bara rycka på axlarna åt allt detta och leva som om livet var en dans, som om det var midsommarafton hela året?
Svaret är nej, och det blir tydligt om man läser hela sammanhanget där Jesus talar om bekymmerslösheten. Före denna berättelse säger Jesus ”Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” och den avslutas med uppmaningen ”Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också”
Vi ska bekymra oss om rätt saker, mat och kläder räcker till alla om vi fördelar dem rättvist. Vi ska söka en livsform som Jesus talar om som ”Guds rike” och hans ”rättfärdighet”. Men denna livsform går inte riktigt bra ihop med tron på att kapital är lösningen på vår otrygghet. Guds rike som en plats där alla får sin rättvisa är svår att förena med ”Mammons rike” där den enskildes kapitalackumulation är drivkraften. Att enbart bekymra sig om sitt eget leder till otrygghet och en tendens att barrikadera sig, att söka skydd hos dem som verkar vara lika oss själva, att stänga dörrarna för andra och att skylla vår otrygghet på dem. När vi sätter våra egna behov i centrum kan det skapa den otrygghet som blir till grogrund för Islamofobi, antisemitism, främlingsfientlighet och skrämselpropaganda.
Vår otrygghet har gått så långt att världens starkaste och rikaste nationer tillsammans måste skaffa sig en vapenarsenal som kan förgöra vem som helst var som helst. Vi har blivit som primitiva vargspindlar, ett rovdjur som räknar även medlemmar av sin egen art till det lovliga bytet i sin kamp för att överleva. Vargspindlar bor ingenstans. De strövar hemlösa omkring i gräset, ständigt på jakt efter rov. Gränsen mellan hänsyn och våld har begränsat deras sociala förmåga så långt att hanen till och med när han skall närma sig honan måste vara varsam. I bästa fall låter hon sig övertygas om att det måste finnas åtminstone en aning fungerande gemenskap kvar i vargspindelvärlden för att släktets fortkomst skall kunna säkras. Till och med ungarna blir ett tillåtet byte för sin egen mor sedan de klättrat ned från honans rygg. För vargspindeln bestämmer otrygghet och rädsla hela deras liv.
Otrygghet och rädsla är en farlig drivkraft som har gjort att ett rikt land som ville bli rikare än andra länder till slut inte hade råd med livets nödtorft åt alla. Ett rikt lands fabriker gjorde då överflödsprodukter, ty är man rik så är det bara överflöd man anser sig ha råd med. Man hade inte längre råd med ett hållbart klimat, omsorg om barnen eller mat som är ren, för att nu inte tala om svältande miljoner och långa led med flyktingar. Dessa hade man rakt inte
råd med. Man uppfann istället den nya rikemansrasismen där de fattiga skulle nöja sig med det som sipprade ned från de rikas bord.
Det är i detta perspektiv vi kan läsa Jesus uppmaning om att sluta bekymra oss om mat och dryck. Låt inte längre otryggheten och rädslan styra era handlingar. Fråga inte ”Vad skall vi äta?” ”Vad skall vi dricka?” Bekymra er istället om det som verkligen hotar era liv, den rasism som ger oss rätt att förbruka jordens tillgångar för egen konsumtion. Sök istället Guds rike och hans rättfärdighet.
Bön: Gud hjälp oss att finna ditt rikes lagar för att kunna leva tillsammans i en rättvis och överflödande värld. Amen.