Veckans bibelmeditation vecka 14 2013



…Ty detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Hans bud är inte tunga…
1:a Joh. 5:1-5

Veckans reflex

… man kan nog möta Gud fler än en gång i livet… orden kom från en vän som reflekterade över en upplevelse som hade inympat glädje i en annars tung dag. Att möta Gud är att för ett ögonblick uppleva verkligheten i hela sitt djup, ett utvidgande av verklighetsupplevelsen. Upplevelsen av det oerhörda att mitt liv har en mening är det ytterst gudomliga.

Att hålla hans bud är inte uttryck för att hålla något slags regelverk men att leva med den kärlek som möter oss genom allt, genom natur, genom historia, genom den vardag som möter oss var dag. Att just denna dag är infogad i en händelse som är Guds handlande genom världen. Hans bud är inte tunga. Att leva i kärlek är att leva med något som bär – spår av det vackra som får värmen att sprida sig i kroppen.

I Dostojevskijs roman Bröderna Karamazov finns en beskrivning av hur Aljosja, som tidigare tänkt sig att bli munk, plötsligt vänder helt om och går ut ur cellen där han vakat över en död: ”Han stannade inte ens på trappan utan gick hastigt ner. Hans själ var så fylld av glädje och hänförelse att den törstade efter frihet, vidd och rymd. Ovanför honom välvde sig den vita oändliga himmelska kupolen fylld med stilla strålande stjärnor.” Han omfamnar marken och gråter av glädje, bakom sig lämnar han det inåtvända livet som inte passade honom.

Att möta Gud är att möta verkligheten i all sin komplexitet. När man möter vinternattens skönhet över hönshustaket är det inte naturen som är det gudomliga utan det andra som skymtar genom naturen. Så kan också mötet med en annan människa eller en glödande text vara som ett Guds spår. Ett gammalt judiskt talesätt lyder: Jag ger dig en miljon om du kan säga var Gud finns – och jag ger dig två miljoner om du kan säga var han inte finns.

Därför behöver vi inte gå till en annan plats, en annan tid, för att möta Gud. Att hålla hans bud gör vi bäst i vårt livs vardag. Att bygga ett hem, att laga en måltid, att i omsorg säga uppmuntrande ord, läsa en politisk artikel, i hast sy fast en knapp i barnets tröja på väg till dagis… Detta är kärleken till Gud. Vi behöver inte vara till lags eller accepterade, vi behöver inte ens söka förklara allting för att hålla hans bud. Vi får leva vårt liv i kärlek och genom kärlek, ta emot och ge av det oföränderliga mysteriet.

Bön
Kom du som väckt min längtan efter mening, kom du som blivit min längtan och uppfyll mig med verklighet så att jag kan se ett ljus av mening i mina vardagars viktiga händelser.
Amen

 

Det här inlägget postades i Bibelmeditation. Bokmärk permalänken.