Bibelmeditation vecka 39 2022

 

”…Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min faders ansikte.” Mat 18:7–1

I en valrörelse tävlar ibland politikerna om att framstå som störst och ironiserar över sin motpart för att förminska dennes profil. Till dem och till oss säger Jesus: ”De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket. Och den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig.”

Vilka är nu dessa små? I Jesus tal var det konkret ett litet barn som han kallade till sig och ställde i centrum. Kanske syftade han på barnet som den maktlösa lilla människan och barnet i betydelsen det kommande släktet. Den som tar emot ett sådant barn, ger det kärlek och stegvis hjälper det att införlivas med mänsklighetens gemenskap är störst.

Men av valrörelsens huvudteman att döma glömde de flesta politiker barnet och de maktlösa i sin iver att själva bli stora. Då glömde de också att ta ansvar för vår hotade värld och svara på det nödrop som naturen signalerar. De glömde detta trots att en grupp forskare mitt i valrörelsen varnade för att så kallade tröskelpunkter, eller tipping points, kan komma att passeras redan innan uppvärmningen når 1,5 grader. En tröskelpunkt är irreversibel, då startar en oåterkallelig process som fortsätter även om vi lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser senare. Om vi inte stoppar denna utveckling drabbas 100-tals miljoner människor. Trots det förekom motstridiga uppgifter som försvårade för väljarna att förstå allvaret.

Nu måste vi sluta slå dövörat till och ha en akut beredskap både som kollektiv och enskilda för att göra osjälviska uppoffringar. Det perspektivet bortprioriterade politikerna i valrörelsen för att själva få briljera och framstå som stora. För den som ville prioritera miljö och klimat, av kärlek till barnen och deras framtid, blev valet svårt på grund av motstridiga larmrapporter som trillade in dagligen. Jag undrar om det inte kan betecknas med Jesus ordval som ”förförelse”.

Jesus liv och ord väcker hoppet om en värld som överskrider system och kalkylering och hans ord kan förstås som ett kall eller ett anrop. Hans berättelse visar att det som händer i centrum ofta döljer den repression av de maktlösa i periferin som pågick då och pågår nu – media uppmärksammar det som händer i centrum men inte i ”Orten”. Valrörelsen borde handlat om vårt ansvar för utanförskapet istället för om gängkriminalitet och reduktionsplikt, om hur våra handlingar drabbar de utsatta barnen, förorternas barn och alla barn som ska ta hand om våra klimatförändringar.

Kanske vår vana att som kristna distansera oss från judendomen och ställa den judiska lagen mot den kristna nåden har fått oss att negligera den frihet som kärleken till nästan rymmer. Ersättningsteologins tolkning att Jesus nåd utesluter den judiska Torah är en villfarelse. Jesus påminner om detta när han blir tillfrågad om det största budet i lagen och hänvisar till Gudskärleken och kärleken till nästan, ”på dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna”. Genom våra val och våra handlingar kan vi ta ansvar för kommande generationer och klimatförändringarna. Det är det budskap som Jesus påminner oss om när han ställs inför frågan om vem som är störst.

Bön: Gud förlåt oss vår ovilja att älska dig och vår nästa och hjälp oss att visa vår kärlek till dem som bäst behöver den. Amen

Det här inlägget postades i Bibelmeditation. Bokmärk permalänken.