…”Människan blev till för sabbaten och inte sabbaten för människan”… Mark 2: 23-28
Jesus ifrågasatte en av de regler som höll ihop det samhälle han var en del av. Detta väckte naturligtvis kritik och irritation, som alltid när någon bryter mot gällande lagar. Men det vi uppfattar som självklara normer och föreskrifter är konstruktioner som behöver ändras när de hotar människors fri- och rättigheter. Så har alltid lagar och förordningar som styr människors relationer varit tillfälliga och behövt förändras.
Vi är en del av Homo Sapiens historia och den skapande Gud vi tror på har verkat i alla historiska epoker. Den gudomlighet som är närvarande i våra liv har också lämnat spår i mänsklighetens globala historia. Guds närvaro i historien har manifesterats i det liv som är Jesus Kristus: I honom verkar Guds skapande kärlek obunden av skrivna lagar. För Jesus var det en självklarhet att söka en djupare ordning bortom sabbatsregler och bokstavstrogna levnadsregler. När vi idag söker denna djupare mening behöver vi ta hänsyn till hur relativt kort den tidsrymnd i mänsklighetens historia är som kan belysas av skriftliga källor. De senaste årens molekylärgenetiska undersökningar har visat att också vår europeiska historia har ett mångtusenårigt arv med otaliga uppbrott och förändringar långt före skrivkonsten.
Den åskådning som Jesus åberopar, bortom regelverken, skulle i vår tid kunna formuleras som ”de mänskliga rättigheterna” eller ”önskan om ett humanistiskt samhälle” och kunna sammanfattas som ”ett gott skapande liv utan att förstöra andras”. Nu är detta sällsynt och skyms av samhällen som rättfärdigar ojämlikheter med ett spektrum av motstridiga idéer och strukturer med syfte att ta ifrån andra rätten till ett värdigt liv, just så som fariséerna gjorde på Jesu tid. I vår tid lever vi ännu i skuggan av slavsamhällen och kolonialsamhällen där ekonomiska, sociala och religiösa regler som möjliggjorde utnyttjandet av andra människors liv och hälsa dominerade den sociala strukturen. Vår tids hyperkapitalistiska ideologi som vi kallar den fria avreglerade marknaden, är inte bättre men lika osynlig för utövarna som tidigare samhällens inhumana strukturer.
I dagens samhälle utgörs de rättfärdigande narrativen av teman som ”den fria marknaden”, ”egendom”, ”entreprenörskap” och ”meritokrati”. Den moderna ojämlikheten sägs vara rättvis eftersom den grundar sig på fria val och allas tillgång till den fria marknaden. Men faktum är att den moderna ojämlikheten har ökat i världen sedan 1980-talet och det har blivit allt svårare att rättfärdiga denna ordning med hänvisning till det allmännas bästa. Så länge vi underkastar oss denna ideologi kan mänskligheten inte förenas i sökandet efter nya vägar. Dock kan omvälvande händelser, som pandemin, öppna våra ögon och förena oss i kampen för ett värdigt liv. Denna händelse kan driva oss samman som mänsklighet. I än högre grad gör den hotande klimatkatastrofen oss till en mänsklighet.
Det är inte en regelstyrd mänsklighet som finner strukturen till ett nytt samhälle utan de människor som av kärlek till varandra och kommande släkten låter fantasin och modet växa.
Bön: Gud låt din röst sjunga frihetens lov i våra hjärtan och göra oss beredda för uppbrott. Amen
(Med glädje och tillförsikt återupptar jag skrivandet av ”Veckans bibelmeditationer” men på grund av hälsoproblem kommer de till en början att begränsas till varannan vecka.)